Havamål
Blodsband
Starkt som av dvärgar
Lågan brinner
Genom is och eld
Vi är alla
Odens barn
Öden oss binder
Vi möts vid Valhalls grindar
Ingen sköld
Är för stark
Inget svärd
Är för vasst
Vegvisir
Leder oss fram
Bortom dunkel
Väntar Frejas barm
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Oden
Läs mina runor
Om mina fränders
Välstånd och fröjd
När snön
Täcker vårt land
Vi tänder en brasa
Och talar om gångna tider
Systrar och bröder
Blodseder svurna
Nordbor samlas
Tills snön den tinar
Mot fjärran bort
Tillsammans vi far
In i strid tills
Ingen man står kvar
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Fä dör
Fränder dör
Även själv skiljes du hädan
Men ett vet jag
Som aldrig dör
Domen över död man
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Starkt som av dvärgar
Lågan brinner
Genom is och eld
Vi är alla
Odens barn
Öden oss binder
Vi möts vid Valhalls grindar
Ingen sköld
Är för stark
Inget svärd
Är för vasst
Vegvisir
Leder oss fram
Bortom dunkel
Väntar Frejas barm
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Oden
Läs mina runor
Om mina fränders
Välstånd och fröjd
När snön
Täcker vårt land
Vi tänder en brasa
Och talar om gångna tider
Systrar och bröder
Blodseder svurna
Nordbor samlas
Tills snön den tinar
Mot fjärran bort
Tillsammans vi far
In i strid tills
Ingen man står kvar
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Fä dör
Fränder dör
Även själv skiljes du hädan
Men ett vet jag
Som aldrig dör
Domen över död man
Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen
Credits
Writer(s): Anton Holgersson
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.