Moderna Människor

En ensam liten man oändlig korridor
Han vandrar ensam fram djupa öppna sår
En doft av opium är minnen från igår
Men vägen upp igen till medvetet är svår
Alla vacka människor kläder och stil
Champagne, nattklubbar hela deras liv
All denna dekadens har blivit slentrian
När man har sovplatser över hela stan
Men allting går sönder, allt går isär
Moderna människan blir aldrig kär
Men vad som än händer, vad som än sker
Moderna människor ser du alltid le
Att leva ensamma med människor omkring
Pojkar, flickor, alla sitter i en ring
Alla är med alla, men ingen känner nåt
Allting är förgängligt allt är målat i grått
Man säger lycka är underbart men kort
Men är just detta liv något som är flott
Att leka vuxna är ett tidsfördriv
För man kan inte säga att det är nåt liv
Men allting går sönder, allt går isär
Moderna människan blir aldrig kär
Men vad som än händer, vad som än sker
Moderna människor ser du alltid le
Men allting går sönder, allt går isär
Moderna människan blir aldrig kär
Men vad som än händer, vad som än sker
Moderna människor ser du alltid le



Credits
Writer(s): Robert Stefan Bramstedt
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link