Överheten

Vi som alltid har hukat under låga tak
Tigande och sväljande förtreten
Nu har vi rest oss, går med ryggen rak
Här är vi kvitt överheten

Jag var fyra år när jag såldes på auktion

Med ett så förnedrande förflutet.

Ensam och rädd, ett uselt fattighjon

skulle hon ångra beslutet?

Jag fick inte ge nattvard i min egen gård

Överheten skingrade hans gäster.

Här är jag fri att idka själavård

Fri ifrån fogdar och präster

Aldrig mer står vi med mössan i hand
Trötta av herrarnas tal
Här växer träden till himmelens rand
Skulle vi ångra vårt val?
Vi som alltid har hukat under låga tak
Tigande och sväljande förtreten
Nu har vi rest oss, går med ryggen rak
Här är vi kvitt överheten

När min gubbe dog ja, då for jag hemifrån

Med en slipsten över de sju haven.

Det skulle bli en gåva till min son

Men han låg redan i graven

Om jag ångrar nån enda sak så är det den.

Jag tror jag begriper vad han menar

att inte jag for hit för längesen

Han har fått nog utav stenar!

Aldrig mer står vi med mössan i hand
Trötta av herrarnas tal
Här växerträdentill himmelens rand
Skulle vi ångra vårt val?
Vi som alltid har hukat under låga tak
Tigande och sväljande förtreten
Nu har vi rest oss, går med ryggen rak
Här är vi kvitt överheten