I solsken - Från "Ringaren i Notre Dame"

Vår värld är grym, vår värld är galen
Det är bara mig som du kan lita på och tro på
Jag är din ende vän

Jag som lär dig, föder dig och klär dig
Jag som vågar se den som du är
Hur kan jag beskydda dig?
Jo, tro mig, du ska vara här
Och bara här

Kom ihåg vad jag har lärt dig, Quasimodo

Du är så ful (jag är så ful)
Och du är vanskapt (och jag är vanskapt)
Såna som du har ingen plats och ingen talan
Du passar inte in (du är mitt stöd i livet)

De där ute ser dig som ett monster (jag är ett monster)
Där möts du av hat och ont begär (bara ett monster)
Varför ge dem anledning att skada dig?
Nu stanna här, du ska vara tacksam (så tacksam)
Ska vara trofast (så trofast)
Lyd mig och lär, jag svär
Och stanna här

Bakom tunga väggar utav sten jag sitter gömd
Följer allt som händer nedanför mig
Hela livet har jag sett en värld som verkar drömd
Allt som händer, allting som berör mig
Finns så många människor jag har sett där
Ingen av dem vet ens att jag bor här
Hela livet har jag önskat att en enda dag
Inte se dem, vara med dem

I solsken, för en enda dag
Gå omkring i solsken, kunde även jag
Få känna värmen
Solsken, alla människor nära mig
Drömma om, önska sig
Det blir sol, den dan för mig

Där finns så många människor
Ja, där finns många liv
Och här uppifrån så har jag sett dem
Varje dag så kan jag höra deras gräl och kiv
De har glömt den gåva Gud har gett dem
Om jag en enda gång
Fick va' som en utav dem

Solsken, ströva längs med Seine
Se på stan i solsken
Som alla andra män
Som har sitt liv i frihet
En dag där, och sen jag svär
Jag ska vara glad för det här
Och min dag väntar där
Jag fick va' där ni är
Livet möter jag just här