Nu har pojken blivit kär
Bortom de blå bergen, där finns en liten stad
Gå en kilometer så hittar du ett hav
Där blåsten pinar ut varje uns av vett en vuxen man kan ha
Själv stod jag där i våras med fickan fylld av skrot
Med svart färg i mitt sinne och slipstenskedjad fot
Och lukten i min näsa, den som andra kallar frisk, den bär jag kvar
Det kanske kallas feghet, det kanske kallas mod
Eller vanlig simpel dumhet, jag kände där jag stod
Men tändsticksbenen skulle nog få knalla med mig runt ett bra tag till
Så vattnet fick den äran att svälja all min skrot
Det plaska till runt stenen när ytan tog emot
Efter två-tre dagar så träffade jag en flicka underbar
Som viskade mig i örat, jag har själv gjort likadant
Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Hon sa att hon kom hit in till stan för längesen
Vart klädd i italienskt men därinne blev hon bränd
Efter fyra år i leran låg hon längs med den nivå där andra går
Då kröp hon ut till havet där stupen är som högst
För att tvätta av sig livet men då hörde hon en röst
Flicka, ta dig samman, du är aldrig sådär ensam som du tror
Veckan efter gick hon nerför vägen där hon bor
Och stötte på en pojke som kunde vart en bror
Han halta vägen fram och hade kedjeformat sår runt höger fot
Så du som nu har lyssnat och tycker du är smart
Lova mig att aldrig dra på mun åt en kamrat
Som har knackat på hos djävulen men sen gått därifrån
Han har rätt att bli förälskad och lalla som ett fån
Jag ska säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Ja, låt mig säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Gå en kilometer så hittar du ett hav
Där blåsten pinar ut varje uns av vett en vuxen man kan ha
Själv stod jag där i våras med fickan fylld av skrot
Med svart färg i mitt sinne och slipstenskedjad fot
Och lukten i min näsa, den som andra kallar frisk, den bär jag kvar
Det kanske kallas feghet, det kanske kallas mod
Eller vanlig simpel dumhet, jag kände där jag stod
Men tändsticksbenen skulle nog få knalla med mig runt ett bra tag till
Så vattnet fick den äran att svälja all min skrot
Det plaska till runt stenen när ytan tog emot
Efter två-tre dagar så träffade jag en flicka underbar
Som viskade mig i örat, jag har själv gjort likadant
Nu ska jag säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Hon sa att hon kom hit in till stan för längesen
Vart klädd i italienskt men därinne blev hon bränd
Efter fyra år i leran låg hon längs med den nivå där andra går
Då kröp hon ut till havet där stupen är som högst
För att tvätta av sig livet men då hörde hon en röst
Flicka, ta dig samman, du är aldrig sådär ensam som du tror
Veckan efter gick hon nerför vägen där hon bor
Och stötte på en pojke som kunde vart en bror
Han halta vägen fram och hade kedjeformat sår runt höger fot
Så du som nu har lyssnat och tycker du är smart
Lova mig att aldrig dra på mun åt en kamrat
Som har knackat på hos djävulen men sen gått därifrån
Han har rätt att bli förälskad och lalla som ett fån
Jag ska säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Ja, låt mig säga som det är
Nu har pojken blivit kär
Credits
Writer(s): Per Ove Persson, Magnus Inge Lind
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.