Slaget vid Kvarnbäcken

Det var året 97, ja, jag minns det klart ännu
Vi hade samlats för att grilla nånting gott
Men vi kunde aldrig ana fienden som på oss spana'
Dold bland björk och sly med mod som var berått

Först hördes surret i buskagen och sen kröp nåt i mustaschen
Och vi undra': Men vad kan det va' för nåt?
Och församlingen blev blek när en kvinna plötsligt skrek
"Det är knott, det är knott, det är knott"

Alla skakade av skräck när från en närbelägen bäck
Vi anfölls besinningslöst och rått
Och miljoner små vampyrer infiltrerade frisyrer
Det var knott, det var knott, det var knott

Över nejden eka' skrik, vi klöste håret i panik
Vi sprang i cirklar, några fick ett sammanbrott
En kille stöp i en kollaps och slog omkull ett bord med snaps
Det var knott, det var knott, det var knott

Jag minns vi slogs för våra liv, vi slogs med flugsmällor och kniv
Och någon kasta' till och med en igelkott
Och jag minns än den stackars Sate som försökte med karate
Det var knott, det var knott, det var knott

En gammal hemvärnsmilitär sprang in och hämta' sitt gevär
Och upp i luften sköt han skott på skott
Men när patronerna tog slut sågs i röken av allt krut
Mera knott, mera knott, mera knott

Man tog betäckning ner i diken men där stegrades paniken
Och i efterhand så har man nu förstått
Att det var flera miljarder med små kryp som redan var där
Det var knott, det var knott, det var knott

Det gjordes ett försök att mota undan dem med rök
Men det gick inte alls som förutspått
Brasan brann som det var krut och spred sig snart i husets knut
Och det var knott, det var knott, det var knott

Ja, knotten anföll oss i vågor medan huset stod i lågor
Och vi klia' intensivt de bett vi fått
Vi sprang och yla' klagorop, allt medan huset rasa' 'hop
Och det var knott, det var knott, det var knott

Våra krafter börja' sina, mänskor la sig ner och grina'
Hemvärnsgubben plocka' fram ett pansarskott
Det var en väldig explosion och han sköt ner två fågelbon
Men inga knott, inga knott, inga knott

Nu var allt utom kontroll och alla sprang åt varsitt håll
Ja, det var kaos och stukad fot och lårbensbrott
Vi sprang i miltal och vi slet, men satt till slut i säkerhet
Från alla knott, alla knott, alla knott

Och efter lite Salubrin och efter samtalsterapin
Ja, trots alla dessa år som nu har gått
Så kan jag vakna med ett skrik, mitt i natten i panik
För jag ser knott, jag ser knott, jag ser knott

Och såvitt jag kan förstå ligger ruinen ödsligt grå
Och ännu kan man se var huset stått
Men där i luften ovan går'n svävar stora mörka moln
Det är knott, det är knott, det är knott

Ja, det är knott, det är knott, det är knott
Det är knott, det är knott, det är knott