Melankolia Stad
Så var det med sommaren
Och tjong då var det höst igen
Med samma gamla trötta attribut
Det är inget nytt att det blir höst
Men inte heller någon tröst
Att veta att man mått såhär förut
Jag drar halsduken allt hårdare runt min hesa hals
Tills jag plötsligt inser att jag knappt kan andas alls
Det är väl inte det att något gör mig ledsen
Det är väl mera det att inget gör mig glad
Var glad tag plats på nedstämdshetsexpressen
Enkel resa emot melankolia stad
Visst borde jag ta mig i kragen
Leva ut och fånga dagen
Festa till och prova bungeejump
Vara här och nu och mitt i livet
Men själva initiativet
Sitter märkligt fast som i en kramp
Så jag tror det blir jag och TV: n även denna kväll
Det känns förövrigt ganska skevt å gråta i en karusell
Blir mest beklämd utav upplevelsestressen
Visst vill jag vara med om men vet inte vad
Så här kommer jag med nedstämdhetsexpressen
I hundrafemtio knyck mot melankolia stad
Du säger att tröttheten mitt hjärta rymmer
Ja just den typen av bekymmer
Lider många människor av idag
Men du har svårare för att beskriva
Vad som är det positiva
Med att det finns fler som mår som jag
För jag skiter i om jag är en av hundratusental
Det gör ju inte mindre ont bara för att smärtan är normal
Själva omtanken ökar bara pressen
Det smakar skuld med om varje kopp med varm choklad
Man har en egen vagn på nedstämdshetsexpressen
Man åker ensam emot melankolia stad
Du säger att du saknar mig
Jag saknar saknaden i sig
Hur vackert hur fult allting var
Och när allting kommer i kring
Är ju allting bättre än ingenting
Men ingenting är allting jag har kvar
Nu känner jag hur tåget saktar av och stannar till
Och jag reser långsamt på mig
Det är väl inte att jag vill
Men vi är framme vid den slutliga addressen
Dags att ta plats i skuggfigurernas parad
Ändhållplats för nedstämdhetsexpressen
Vi är framme i melankolia stad
Här går jag genom gråa gränder
Över askbeströdda stränder
Tunga steg i stilla stånd en höst
Genom tjock och klibbig dimma
Var minut känns som en timma
När jag plötsligt minns det sista av din röst
Du sade det här är inget avsked
För när du väl kommer dit
Ja då kommer du att minnas
Du är bara på visit
Jag vet ditt hjärta är så tungt
Att det vill fly ditt bröst
Och just nu är det kanske ingen lindring eller tröst
Men jag finns kvar på andra sidan av processen
Och du skall återvända som du alltid gjort
Det går returresor med nedstämdhetsexpressen
Dem går stadigt men inte lika fort
Dem går stadigt men inte lika fort
Och tjong då var det höst igen
Med samma gamla trötta attribut
Det är inget nytt att det blir höst
Men inte heller någon tröst
Att veta att man mått såhär förut
Jag drar halsduken allt hårdare runt min hesa hals
Tills jag plötsligt inser att jag knappt kan andas alls
Det är väl inte det att något gör mig ledsen
Det är väl mera det att inget gör mig glad
Var glad tag plats på nedstämdshetsexpressen
Enkel resa emot melankolia stad
Visst borde jag ta mig i kragen
Leva ut och fånga dagen
Festa till och prova bungeejump
Vara här och nu och mitt i livet
Men själva initiativet
Sitter märkligt fast som i en kramp
Så jag tror det blir jag och TV: n även denna kväll
Det känns förövrigt ganska skevt å gråta i en karusell
Blir mest beklämd utav upplevelsestressen
Visst vill jag vara med om men vet inte vad
Så här kommer jag med nedstämdhetsexpressen
I hundrafemtio knyck mot melankolia stad
Du säger att tröttheten mitt hjärta rymmer
Ja just den typen av bekymmer
Lider många människor av idag
Men du har svårare för att beskriva
Vad som är det positiva
Med att det finns fler som mår som jag
För jag skiter i om jag är en av hundratusental
Det gör ju inte mindre ont bara för att smärtan är normal
Själva omtanken ökar bara pressen
Det smakar skuld med om varje kopp med varm choklad
Man har en egen vagn på nedstämdshetsexpressen
Man åker ensam emot melankolia stad
Du säger att du saknar mig
Jag saknar saknaden i sig
Hur vackert hur fult allting var
Och när allting kommer i kring
Är ju allting bättre än ingenting
Men ingenting är allting jag har kvar
Nu känner jag hur tåget saktar av och stannar till
Och jag reser långsamt på mig
Det är väl inte att jag vill
Men vi är framme vid den slutliga addressen
Dags att ta plats i skuggfigurernas parad
Ändhållplats för nedstämdhetsexpressen
Vi är framme i melankolia stad
Här går jag genom gråa gränder
Över askbeströdda stränder
Tunga steg i stilla stånd en höst
Genom tjock och klibbig dimma
Var minut känns som en timma
När jag plötsligt minns det sista av din röst
Du sade det här är inget avsked
För när du väl kommer dit
Ja då kommer du att minnas
Du är bara på visit
Jag vet ditt hjärta är så tungt
Att det vill fly ditt bröst
Och just nu är det kanske ingen lindring eller tröst
Men jag finns kvar på andra sidan av processen
Och du skall återvända som du alltid gjort
Det går returresor med nedstämdhetsexpressen
Dem går stadigt men inte lika fort
Dem går stadigt men inte lika fort
Credits
Writer(s): Loke Daniel Anders Mickel Nyberg
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.