Malmö

I den stad
Där jag var barn
Jag gav mitt ord
Och växte fort
Växte bort från allt det där
Som gör det svårt
Att sova här
För i den stad där jag var barn
Är barnen vakna dygnet runt
Dom tror dom föddes vuxna här
Men ingen vuxen stannar här
Och när du tittar upp mot himmelen
Vet du att det aldrig varit hem
Det är dags att komma ner på jorden
Här känns det som om allting redan hänt
Alltid trott att du varit där när jag varit svag
Men det har alltid bara varit jag som vart här varje dag
Och alltid trott att du varit den som hållit mig när jag varit rädd
Men inget verkar skrämma dig
Ja jag vet vad du har sett
Malmö håll min hand inatt
Jag har saknat hur du lyser
I blått och rött och sopbilsljusen blinkar mellan tegelhusen
Din hand är kall men varm ibland
Den enda som fått ta i mig så hårt
Och när du tittar upp mot himmelen
Vet du att det alltid varit bestämt
Sedan dagen du kom ner på jorden
Gör du allting om och om igen
Alltid sagt att jag är där för dig när du är svag
Men du blir bara svagare och svagare för varje dag
Och alltid sagt att jag är den som håller dig när du är rädd
Men allting verkar skrämma dig
Och inget blev som vi bestämt
Malmö håll min hand inatt
Jag har saknat hur du låter
Och fågelsången berättar om den dag allt är förlåtet
Och stilla havet är vilt och galet jämfört med ditt döda sund
Byter roller hundra gånger
Allt för att få sova lugnt