Rappare bandit & konstnär

Dom tror de här e deprision va säger dom gått 15 års tid
E du på gatan då du stänger av & Sätts på rutin
Har du kännt stressen me hålspets & adrenalin
Mannen har du nångång slängt ett bränt magasin
Utan alternativ du måste tänka snabbt
Om du fruktar för ditt liv då du blir känslokall
En stressad idivid såklart han går & hämtar gun
Tro mig ja vet grabbar, som vart tvungna & lämna allt
Ingen här e glad me don perion å kola
Man vill långt härifrån livet e hårt mot dom hårda
E du med får du tåla hjälper e inte trycka båla
Dom trycker dina skålar sen du avslutas helt målad
En sitvation som har spårat ur totalt
Fukking grisar i varje hörn som plåtar ghettobarn
Du kan räkna dina dar om du lånat & ej
Betalt
Familjen den blir kvar sårad när du begravs

Litar inte på nån när ja går ut ur trappuppgången
Därför gått redo me en hand på kolven
Folks ögon dom svider som dom fått sand från stormen
Ingen skäms när dom behöver nått dom kommer
De fult och hedern borta
Nu de skjuts & sen de borstas
Lite brunt å lite roppar
De finns krut metaller dockas
Inte kul inget på låssas
Inget ljus där vi har softat
Abi rus på någon soffa
(De sjukt hur folk har slocknat)
Alla släpper låten jagar fame vill få applåder
Men när skiten hettar till dom ber på knä om bli förlåten
Mannen Kroppar här dom rycker Vapen lossas skotten flyger
Kvar på marken ligger hyllser under filten ligger byten
& Bilarna dom kickar du hör hästar fukking skrika
Blåljusen dom blinkar alla hatar grisar
De sån värld lita inte på nån här
Jag är rappare bandit och fukking konstnär