Vardagshymn

Det kan va svårt känna tacksamhet
Att tänka på allt man har och se
Det goda som finns i vår tillvaro

Man knegar runt i sin ensamhet
Och känner misströstan över det
Solen lyser endast med sin frånvaro

Men trots allt skönt med en vardagslunk
En jobbarkompis, en kaffeklunk
Han drar ett halvdåligt gammalt skämt och berättar nåt
Och plötsligt känner jag hur hans närvaro gör mig gott

Och när jag reser mig upp, så finns en värme i mig
Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden igen

Jag står och väntar på bussen hem
Det är försening på linje fem
Det börjar regna men jag går under ett tak

En gammal kvinna, hon ler mot mig
I handen håller hon en liten tjej
Så kommer trean och jag slår mig ner längst bak

I mina lurar en melodi
Landskapet utanför glider förbi
Fjärden och skogen och den gamla kyrkan den är rätt fin
När jag kommer fram ska jag tända en brasa i min kamin
Och när jag reser mig upp så finns en värme i mig
Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden igen
Och när jag reser mig upp, så finns en värme i mig
Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden
Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden igen

Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden igen
Och stegen när jag går är lite lättare att ta och sen
Så sjunger jag en låt och tänker ljusare på framtiden igen

Och stegen som jag tar
Och stegen som han tar
Och sången som jag sjunger
Och sången som han sjunger