Exil

Väck mig upp från tystnaden
Gör mig orädd igen
Dina läppar lika röda som rosenbladen
Som du strödde ut

Jag bad dig dra mig ur dödens grepp
För du är min enda vän
Och den här staden är fylld av egoism
Främlingsfientlighet samma, lika, jämt

Jag abdikerade från narcissismen
Från paradvåning till exil
Jag duckade kulorna som ven i natten
Allt för att undvika ett nytt krig

Tornspirorna glittrar på håll nu
Som fyrverkerier
Nu äntligen ligger ett land öppet
Mellan föraktet och mig

Och du är den enda
Som väntade vid gränsen på mig
Utan några krav
Du tog mig som jag var

Och jag var ett vrak
Du tog mig som jag var
Och jag var ett vrak
Du tog mig som jag var

Väck mig upp i sanningen
Ge mig pennan tillbaks
Ge mig ordet så skriver jag en topline
Om vad jag lämnat kvar

Och du är den enda
Som väntade vid gränsen på mig
Utan några krav
Du tog mig som jag var

Och jag var ett vrak
Du tog mig som jag var
Och jag var ett vrak
Du tog mig som jag var

Och du är den enda
Som väntade vid gränsen på mig
Utan några krav
Du tog mig som jag var



Credits
Writer(s): Mikael Persson
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link