Död

En känsla att jag snart vandra, in till det kalla
Vart jag kommer hamna, Hel eller Valhalla
I strid jag gått i många år, för vårt folk, natur och djur
Skrikit mig hes och sen i tysthet kämpat, för vår vackra kultur.
I stilla vagga du fort tynar bort, mitt vackra som mina förfäder slitit så hårt

Så var jag nu hamna, kanske i det kalla, på helväg jag då få gå
Rädsla, skrik och tårar med jämrande dårar, över Gjallarbron jag sakta går, tänker på de liv jag en gång gav,
mina vackra barn som i Midgård bo,
jag aldrig kommer få se, de till Valhall kommer, med Sleipnir och Särimner de leka var dag, med skratt i sin hals och gudar vid sin sida, värnande de är
I mitt öra jag hör dom viska, mamma vi väntar på dig, till rätt sal du komma, för evigt dansa med din av-komma

Att vandra tills helgrind framför mig är, med väntan att i evighet höra besvär
Jag ej rädsla känner, med mina gudar som håller mina händer
Med styrka i min själ, hoppet på en valkyria i städ, då jag till mina barn får komma, till Odin i Valhall med yxa i hand, eller Freja i Folkvang med sliten stav, många sejdr vi haft, du underbara kraft



Credits
Writer(s): Jeanette Andersson
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link