Polaren Pär vid morgonstädningen

Min far var en handgranat, min mor var en karabin
Jag döptes på silverfat och blev döpt i bergundervin
Uppfostrades till en stropp, omhuldad till själ och kropp
Hänvisades till en stege och jag klättrade lydigt upp

Min ungdom var tygellös, min kärlek av paraffin
Beundra mig nu, min tös, känn doften av briljantin
Jag kallade mammas skatt, min far köpte mig en hatt
Jag älskade mig om dagen, och ingen varenda natt

Jag mötte en tulipan, jag stötte på körsbärslök
Jag drack ur min älsklings kran, allt i hennes mammas kök
Jag blev mina känslors rov, föråt mig på mandomsprov
Och möttes av runda ögon var gång jag min röst upphov

Åh, älskling, jag är så trött! Åh, älsklig, jag är så man!
Åh, älskling, bli inte stött! Jag gör ju så gott jag kan
Nu sitter jag på min lott och mäter om mina mått
Som börjar med övermättnad och slutar med underskott

Men hej, mina gröna fält, nu axlar jag min fiol
Då nynnar min kärlek sällt, allt under den varma sol
Min visa är väl antik, jag kokar den på en spik
Men ska det gå åt skogen till så sker det med musik