En målning av Helmer Osslund

Vi klättrar upp för berget,
mina föräldrar, systrar och jag.
Upp för berget,
de tvingar upp mig tidigt en sommardag,
men det var det värt,
ja det var det värt,
på alla sätt och vis,
det var värt sitt pris.
Vi tog oss upp för berget,
slog oss ned på dess högsta topp.
Upp för berget,
jag med ett dunkande hjärta i min kropp,
men det var det värt,
ja det var det värt,
på varje tänkbart vis,
ett överkomligt pris.
För långt där nere såg vi älven - mäktigt,
flyta fram,
glittrande i silver och blått.
Vi såg de böljande skogarna,
varje, grön nyans.
Påväg - mot himlens horisont.
Och vita moln gled tysta,
och majestätiskt förbi,
strax ovan våra huvuden,
åh, där satt vi,
i Ådalens vackraste stund,
mitt i en gudomlig sekund.
Ja det var som att sitta i en målning,
gjord av Helmer Osslund.
Vi satt där upp på berget,
spanade ut över himmel och hav.
Upp på berget,
fick en släng av svindel rent utav.
Men det vart det värt,
ja det var det värt.
Visst naturligtvis,
allting har ett pris.
För långt där nere såg vi älven - mäktigt,
flyta fram,
glittrande i silver och blått.
Vi såg de böljande skogarna,
varje, grön nyans.
Påväg - mot himlens horisont.
Och vita moln gled tysta,
och majestätiskt förbi,
strax ovan våra huvuden,
åh, där satt vi,
i Ådalens vackraste stund,
mitt i en gudomlig sekund.
Ja det var som att sitta i en målning,
gjord av Helmer Osslund.
Och vita moln gled tysta,
och majestätiskt förbi,
strax ovan våra huvuden,
åh, där satt vi,
i Ådalens vackraste stund,
mitt i en gudomlig sekund.
Ja det var som att sitta i en målning.
Sitta i en målning.
Ja det var som att sitta i en målning,
gjord av Helmer Osslund.