Helgdagskväll I Timmerkojan
Bort, längtande vekhet
ur sotiga bröst,
vik, bekymmer ur snöhöljda bo!
Vi ha eld,
vi ha kött,
vi ha brännvin till tröst,
här är helg,
djupt i skogarnas ro!
Sjung, Björnbergs-Jon
ur din fullaste hals
om kärlek och rosor och vår!
Stäm fiolen, Brogren,
och spela vals
över spökblåa, månlysta snår!
Det är mil efter mil
till lador och hus
där frosten går tjurig vid grind,
här är lustigt
i stockeldens gula ljus,
som darrar i nattens vind.
Och du är fager, Brogren,
i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol,
för mat och för brännvin
du glömt all nöd,
och din panna är ljus
som en sol.
Och Jon,
där du sitter
vid grytan din,
en baron
i din mollskinnsskrud,
se fast åren ha garvat
ditt sega skinn,
i ditt sot är du ung
som en gud!
Och Vargfors-Fredrik,
du skrattande man,
som vill alla uslingar väl
-kom, sjung
om din ungdoms synd,
om du kan,
och en skål
för din gossesjäl!
Och när morgonens stjärnor
blekna och dö
och när ångorna
stelna till is,
och när dagningen skälver
på myr och sjö
vi sova
på doftande ris.
Ja då sova vi alla
på granris tungt
och drömma om bleka mör
och snarka
och vända oss manligt
och lugnt,
medan elden
den falnar och dör.
ur sotiga bröst,
vik, bekymmer ur snöhöljda bo!
Vi ha eld,
vi ha kött,
vi ha brännvin till tröst,
här är helg,
djupt i skogarnas ro!
Sjung, Björnbergs-Jon
ur din fullaste hals
om kärlek och rosor och vår!
Stäm fiolen, Brogren,
och spela vals
över spökblåa, månlysta snår!
Det är mil efter mil
till lador och hus
där frosten går tjurig vid grind,
här är lustigt
i stockeldens gula ljus,
som darrar i nattens vind.
Och du är fager, Brogren,
i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol,
för mat och för brännvin
du glömt all nöd,
och din panna är ljus
som en sol.
Och Jon,
där du sitter
vid grytan din,
en baron
i din mollskinnsskrud,
se fast åren ha garvat
ditt sega skinn,
i ditt sot är du ung
som en gud!
Och Vargfors-Fredrik,
du skrattande man,
som vill alla uslingar väl
-kom, sjung
om din ungdoms synd,
om du kan,
och en skål
för din gossesjäl!
Och när morgonens stjärnor
blekna och dö
och när ångorna
stelna till is,
och när dagningen skälver
på myr och sjö
vi sova
på doftande ris.
Ja då sova vi alla
på granris tungt
och drömma om bleka mör
och snarka
och vända oss manligt
och lugnt,
medan elden
den falnar och dör.
Credits
Writer(s): Dan Andersson, Sven Skold, Sven Scholander
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.