Pamflett 53

Ja, nu e det slut på flackandet och slut på säsongen
Jag har packat ned mitt horn och en bunt arrangemang
Någonting inom mig säger, kanske är det sista gången
Allra sista gången hornet klang
Jag är inte deprimerad, det är inget fyllesnack
Sade Polaren Pär med kläm och tömde sitt backfack

Du undrar vad jag menar, om det bara är pratbubbla
Och om jag blivit religiös och snart är Hermageddon här
Men jag har en utmärkt näsa och den luktar sig till trubbel
Så nu byter jag miljö och atmosfär
Möblerna får Kronofogden, pressen får en hjärtattack
Anförvanter samlas rådvilla runt mitt bankfack

Adjö med dig, partivän, för du hade väl tänkt stanna
Trogen ända in i döden, va, men den dagen det blir strid
Har dom tappra unga lejon som kanonerna bemanna
Inga mål att sikta på och inte tid
Koboltbomber, neutroner, man kan inte se ett smack
Kvar blir bara värdepapprena i sitt bankfack

Om jag överdriver detta, om jag snackar massa goja
Och misstänkliggör idyllen, kanske det för allan del
När min näsa vädrar ofärd kallar du det paranoja
Och jag hoppas du har rätt och jag har fel
Men tills vidare må sägas, Polar'n Pär, jo han stack
Inte ens ett testamente finns i hans bankfack

När julen väl avlupit och när året gått till ända
Lättar Polar'n Pär mot okänt mål med första bästa plan
Du tror att han är galen, att alla skepp är brända
Men vad ska man ha en båt till mitt i stan
När det hela exploderar kan man väl få ligga back
Sade Polar'n Pär och återlämnade sitt bankfack

När det hela exploderar kan man väl få ligga back
Sade Polar'n Pär och återlämnade sitt bankfack