Ett Gammalt Bergtroll

Gustaf Fröding var en hipp poet
Han försökte dränka sina sorger men
De kunde simma

Det lider allt emot kväll nu
Och det är allt mörk, svart natt snart
En borde allt dra till fjälls nu
Men här i dal'n är det allt bra rart

Och tänk den fagra prinsessan
Som gick förbi här i jåns
Och hon hade lengult om hjässan
Hon vore allt något för Måns

Det andra småbyket viker
Och pekar finger från långt, tryggt håll
Det flyr ur vägen och skriker
Tvi vale för stort, styggt troll

Men hon var vänögd och mildögd
Och såg milt på mig, gamle klumpkloss
Fast jag är ondögd och vildögd
Och allt gott flyktar bort för oss

Jag ville klapp'na och kyss'na
Fast jag har allt en för ful trut
Jag ville vagg'na och vyss'na
Och säga: "Tu lu, lilla sötsnut"

Och i en säck vill jag stopp'na
Och ta'na med hem till julmat
Och sen så äter jag opp'na
Fint lagad på guldfat

Men hum, hum, jag är allt bra dum
Vem skulle sen titta milt och gott
Tocken dumjöns jag är, hum, hum
Tocke dumt huvud jag fått

Men nog så vill en väl gråta
När en är ensam och ond och dum
Fast litet lär det väl båta
Jag får väl drumla hem nu, hum, hum