Från en till en annan

I en omodern etta med kokvrå och dusch har jag räknat minuter i snart nog ett år så jag skriver till dig för att få några timmar att gå.
Det var länge sen sist, ja du vet var jag varit.
Det finns inget att säga fast mycket blev sagt.
Jag blev satt i förvaring för övrigt har ingenting hänt.
Jag fick kort i från Kjelle som gift sig till slut, med en blåögd blondin Florence Nigthingale själ.
fast jag önskar den jäveln mest skit finns det minnen jag gärna har kvar.
Han berättar att Anne blev på smällen igen men fick missfall rätt tidigt som gången förut och sen ville hon själv bara dö men fick inte ens lyckas med det.
Men hur är det med dig för du lever väll än?
Man kan hoppas och tro men man vet bara det att de flesta man kände har dött eller snart är på väg.
Har du kvar alla drömmar du omgav oss med eller dog de på vägen av glömska och svält.
Fan skall ha drömmar när världen ser ut som den gör.
Men när tid nu har varit det enda jag haft har jag tänkt ganska mycket på allting du sagt om att rätten att forma sitt liv är en fråga om ekonomi.
Men du tänk om man haft alla stålar man slängt på utspilda drömmar i kappslar och krök all den frihet som bara rann ut ur ett hål i en nålstungen arm.
Jag är sliten som fan fast jag gör ingenting.
Jag kan sitta i timmar och glo på en vägg.
Jag är fri från begär men det känns jävligt ont innuti.
Jag har sökt några jobb men du vet hur det är, de har massor av folk och man är den man är och på soss har jag hört att de snackar om förtidspension.
Dom skall gömma en, glömma en slippa å se, som nått skit under mattan i en borgar salong.
Man skall hållas från gator och torg, får väll finnas men aldrig bli hörd.
Men jag ångrar mig inte, nej tro aldrig det, jag har lärt mig en del och skall lära mig mer.
Jag är bitter men ändå på väg att förstå vad jag vill och jag kan.
Men det där där blir ett helt annat brev så från en till en annan lev väl och ta hand om dit liv.