Väska full med trubbel

Jag reser med brustet hjärta
På ett tåg som tar mig bort
Livet var en ändlös sträcka
Som plötsligt är så kort
Dagar av guld och solsken
Jag bar dom alla i min hand
Och all kärlek som kom emot mig
Och allt och alla som försvann

Såna som jag måste alltid ge sig av
När vattner står för stilla
När saker blir för bra
Väskan är packad den bli tyngre för vart år
Det är en väska full med trubbel
Som jag måste bära på

Tyckte jag såg dig i Mareille
Nere på stranden vid Cabour
Jag skrev ditt namn där i stranden
Det sköljdes bort när det blev flod.

Solen dök som ett eldklot
Ner i havet på Grand Hotel
Och jag drack whiskey på rummet
följde med någon hem

Såna som jag måste alltid ge sig av
När vattnet står för stilla
När saker blir för bra
Väskan är packad den blir tyngre för vart år
Det är en väska full med trubbel
Som jag måste bära på

Jag fick ingen sömn för jag tänkte på dig
Från midnatt och fram till klockan fem
Jag är ett bloss i natten en man utan namn
Som ändå alltid längtar hem

Så om du reser till norden
Lägg en blomma på hennes bord
Ge henne bilden från perrongen
Natten jag gick ombord

Såna som jag måste alltid ge sig av
När vattnet står för stilla
När saker blir för bra
Väskan är packad den blir tyngre för vart år
Det är en väska full med trubbel
Som jag måste bära på



Credits
Writer(s): Mauro Scocco, Plura Jonsson
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link