Och allt jag rymmer

Du är den vän jag alltid saknat
När alla andra vänt mig ryggen
Du är den plats jag alltid letat
När jag förlorat mig i cirklar
Du är de morgnar jag besjunger
Mitt bröd i denna hunger, mitt vatten och min tröst
Men mest av allt är du den kvinna
Som lärt mig hur man älskar och glömmer bort sig själv

Jag har så lätt för att bli sårad
Jag har så svårt att visa känslor
Och vissa tror att det är högmod
Och andra tror att det är kyla
Men det är skräcken för att hånas
Just när jag är helt naken som gör mig lite skygg
Så när jag stänger mina dörrar
Så tar jag inte avstånd, jag är helt enkelt rädd

Och allt jag rymmer vill jag skänka dig
I alla stunder när jag öppnar mig
När allt som skiljer oss är värme kan jag finna ro
Då är jag allting jag vill va'
Men kan du någonsin förlåta mig
För alla gånger jag har sårat dig?
Jag har fått slåtts så hårt och länge för att ta mig fram
Att jag ser spöken överallt

Och om jag nån gång tvingas välja
Ett enda minne att bevara
Av detta långa liv på jorden
Ett enda ögonblick att spara
Då vill jag minnas första gången
Vi drack varandras ömhet och möttes i extas
Då såg jag djupet av den kärlek
Ett mänskohjärta äger och fylldes utav hopp

I allt jag rymmer vill jag måla dig
I alla färger vill jag forma dig
I mina sånger finns den fristad där mitt hjärta bor
Och jag vill sjunga dem för dig
Men kan du någonsin förlåta mig
För alla gånger jag förnekat dig?
Jag kan va' självupptagen, tanklös, men jag älskar dig
Och vill dig alltid bara väl