Du var den som jag saknat

Minns ej, men var det du som sa: "Alla är darar utom du och jag
Vi får inte stanna har, vi måste ge oss av"?
"Vi snor en bil, åker söderut, om vi stannar här – ja, då är vi slut"
Jag stammade och sa: "Är det rätt beslut?"

Ja, du målade allt i svart och vitt
Och jag blev rädd och du blev den jag aldrig fick

Du var den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87
Du var den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut
Du var den som jag saknat

Hösten -88 var vi där igen, våfflat hår och din blus så spänd
Tänk att bara få knäppa upp den
Du sa: "Köpenhamn har en annan puls, där kan man leva utan skuld
Ja, där får man göra som man vill"

Och du tog mina händer over din kropp
Och du sa att vi skulle uppleva allt
Bara kom och följ med, vi sticker från stan
Vi kommer aldrig mer tillbaks

Du var den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87
Du var den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut
Du var den som jag saknat

Du var den som jag har saknat, ett skolfoto från Husby -87
Ja, du var den som jag har saknat, en kort romans från en tid som suddats ut

Och du tog mina hander over din kropp
Och du sa att vi skulle uppleva allt
Bara kom och följ med, vi sticker från stan
Vi kommer aldrig mer tillbaks

Du var den som jag har saknat (du var den jag saknat)

Jag såg dig igen på centralstationen
Med en Ica-kasse och en cigg i mun
Jag tog mina barn och gick därifrån