Bertil Och Sven

Bertil och Sven, de är inte som andra
För Bertil och Sven, de älskar varandra
De bor i våningen intill vår
Det har de gjort nu i snart ett år

De är envisa i traktens kåkar
Det är inte så att de stör och bråkar
Men blotta vetskapen att de finns
Det gör en upprörd och arg till sinns

Jag betalar min skatt till staten
Och ser till att barnen har mat på faten
Det minsta man kan begära då
Det är väl grannar att lita på

Det har aldrig upphört att mig förvåna
Att de ej bygger ett hem för såna
Ett hem som de kan få flytta till
Där de kan göra vad fan de vill

För inte är de som andra karlar
De liknar mest ett par skrämda harar
Bertils morsa är numer van
Men Svens föräldrar har lämnat stan

Men vi har samlats och slipat svärden
Nu ska vi snacka med hyresvärden
Han får se till att de flyttar så
Vi slipper ängslas för våra små

För Bertil och Sven, de är inte som andra
Bertil och Sven, de älskar varandra
De tar och tafsar upp på varann
Det har jag sett genom brevlådan
Det har jag sett genom brevlådan