När stormen går

Kanske har du glömt,
har du redan fördömt, har du drömt om mig i igen min vän
Du vet vi sågs, en sensommarlik september.
Stenarna och träden,
kyssarna och världen, och du var den enda och du var min,
Och jag som aldrig skulle offra någonting
Fick ge mig så,
du lärde mig andas och tycka det är vackert att se på varandra

Du vet när stormen går och när allting faller så
Det som tog hundra dar för dig, tar ett helt liv för mig

Du stod vid min sida blått en vinter
sen kom en vacker vår full av labyrinter
Vi såg på varann och marken skakade till,
Du sa jag kysser dig det är det ända jag
vill April blev till maj i din trappuppgång,
Du sa att vi sjöng på vår allra sista sång
Sen gick du därifrån,
du bara lämnade mig där utan att berätta hur allting egentligen är

Du vet när stormen går och när allting faller så
Det som tog hundra dar för dig, tar ett helt liv för mig
Det vet nu när stormen går och det snart har gått ett år
Det som tog hundra dar för dig, tar ett helt liv för mig

Nu är det höst regnet öser ner,
det känns som vardagarna blir fler och fler
Jag tror jag saknar dig, kanske bara nån,
Kanske bara nån att få hålla om.
Men vem vet vad du gör, vem vet var du är,
Du har säkert hittat nån att hålla där
Man hör så mycket rykten,
tror jag vet vad han heter, men jag skiter i vem han är

Du vet när stormen går och när allting faller så
Det som tog hundra dar för dig, tar ett helt liv för mig
Det vet nu när stormen går och det snart har gått ett år
Det som tog hundra dar för dig, tar ett helt liv för mig