Ute faller stjärnor

Somna inte än,
det finns så mycket vi kan göra innan ljuset visar sanningen.
Slå mig igen,
i mitt huvud svävar ord omkring som skulle sabba stämningen.
Ignorera mitt hjärtas slag,
vi kan dansa till musiken genom elden i min lägenhet.
Styr mina andetag, lågorna som bränner,
bränner inte i din verklighet.

Ute faller stjärnor.

Jag hör hur dom slår mot den värld som är vår.

Ute krossas drömmar.
Så kom och önska dig nåt av allt du aldrig fått.
Se dig själv i spegeln.
Jag stirrar mig blind med ett tickande ur.
I morgon är allt borta.
Såna som oss skulle behöva lite tur.

Attacker som plågar,
det är det gamla som spökar som har fastnat och sitter kvar.
Lägg dig här om du vågar,
det är så svårt att ge dig lögner när ångesten är uppenbar.
Ska vi fly ifrån tiden?
Ska vi tränga oss i kön genom livet som vi alltid gjort?
Ska vi glömma bort svinen?
Och drömma oss bort så alla dagar försvinner fort.

Ute faller stjärnor...

Vad är det som händer?
Du kommer hit och ler så fint
och gör mig en gnutta nervös.
Jag vill slå ut dina tänder,
att riva upp allt gammalt hur kan du vara så skoningslös?
Friden är skön när man får den, det finns inget mer att säga,
det gör ont men då är allting sagt.
Det kan va svårt att förstå den,
det gäller att anpassa sig under allting med högre makt.

Ute faller stjärnor...