Målaren Och Maria Pia
Hon stiger som ur himlen ner
Ifrån Liguriens berg
I dok, i kjol, så mörk så svart
Mot markens ljusa färg
Jag minns hur glad hon gick här förr
Nu går hon blek av sorg
Inunder bördan som hon bär
På hjässan i en korg
Den bördan är nog tung, jag tror
Som ni på hjässan bär
Maria Pia, kära mor
Nu är jag åter här
Med mitt staffli och min palett
Och ni är ännu ung
Men inte lika glad som forr
Er börda är nog tung
Hon svarar: Ni är samma barn
Fast tinnigen är grå
Jag minns en lycklig tid som gått
Här där jag ser er stå
Då bar jag hem i denna korg
Min mans och barnens tvätt
Då var jag glad och korgen tung
Men nu är korgen lätt
Ni minns min man som lade sten
Och byggde murar här
Han togs till Abessinien
Att bygga vägar där
Han lade sten vid sten, señor
Till vårt imperium
I Afrikas förbrända jord
Fick han sitt vilorum
Umberto sen, min äldste son
Som älskade er fru
När han var liten, som ni minns
Ja, han är borta nu
Han gick till trupperna i fjol
Han blev en bersagliär
Han slogs i Abessinien berg
Och han har stupat där
Så var det bara Nino kvar
Mitt barn, min enda tröst
Som jag, señor, när ni var här
Bar ännu vid mitt bröst
Han var så stor, han var så stolt
Han gick till Santander
Det står i tidningen i dag
Att han har stupat där
Kom, låt mig ta er i min famn
Ni bar mitt barn en gång
Han sprattlade och log mot er
Han älskade er sång
Och herregud i himmelen
Jag är så trött och tom
Jag har ej flera barn att ge
Åt kejsardömet Rom
Ifrån Liguriens berg
I dok, i kjol, så mörk så svart
Mot markens ljusa färg
Jag minns hur glad hon gick här förr
Nu går hon blek av sorg
Inunder bördan som hon bär
På hjässan i en korg
Den bördan är nog tung, jag tror
Som ni på hjässan bär
Maria Pia, kära mor
Nu är jag åter här
Med mitt staffli och min palett
Och ni är ännu ung
Men inte lika glad som forr
Er börda är nog tung
Hon svarar: Ni är samma barn
Fast tinnigen är grå
Jag minns en lycklig tid som gått
Här där jag ser er stå
Då bar jag hem i denna korg
Min mans och barnens tvätt
Då var jag glad och korgen tung
Men nu är korgen lätt
Ni minns min man som lade sten
Och byggde murar här
Han togs till Abessinien
Att bygga vägar där
Han lade sten vid sten, señor
Till vårt imperium
I Afrikas förbrända jord
Fick han sitt vilorum
Umberto sen, min äldste son
Som älskade er fru
När han var liten, som ni minns
Ja, han är borta nu
Han gick till trupperna i fjol
Han blev en bersagliär
Han slogs i Abessinien berg
Och han har stupat där
Så var det bara Nino kvar
Mitt barn, min enda tröst
Som jag, señor, när ni var här
Bar ännu vid mitt bröst
Han var så stor, han var så stolt
Han gick till Santander
Det står i tidningen i dag
Att han har stupat där
Kom, låt mig ta er i min famn
Ni bar mitt barn en gång
Han sprattlade och log mot er
Han älskade er sång
Och herregud i himmelen
Jag är så trött och tom
Jag har ej flera barn att ge
Åt kejsardömet Rom
Credits
Writer(s): Evert Axel Taube
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.