Florentijn i byn

Florentijn heter jag-
Bor I den långa skog.
-Nattvind väcker mig nog.
Månen är mjuk och kall.
Solen var varm och hård.
Natt är I närmsta gård.
Ungmön var I ett stall.
Hård var gårdagens sol!
-Men darr I den ungmöns kjol.
Min hand på ungmöns knän-
Månen är mjuk och len.
Från ögonfransarna föll
Tårar som smakade salt.
Håll mig! Och Florentijn, höll.
Florentijn - ge mig allt!
Solen gick upp I öst.
Salt svett på hennes bröst
-Kärlek har gjort mig sjuk!
Månen är kall och sjuk.
Florentijn är mitt namn.
Mitt liv är mörkan natt,
Svart hårsvall - månvit famn.
Ögonvit - tysta skratt.
Flicka - din barm lös vitt.
Viskar ditt skinn mot mitt?
Än är det inte dag.
Florentijn - gör mig svag!
Flicka min flöjt är blind.
Flicka var inte rädd.
Det är en vänlig vind som
Fört den till din bädd.
Jag sover mest var dag.
-Dricker av nattens vin.
-Vakna min Florentijn!
Jag blåser flöjtoklek.
Väckte dig och du skrek.
Mandel smakar din gom.
Plötsligt blir himlen tom -
Dagg faller I din famn.
Florentijn är mitt namn.