Bläckfisken

Jag är tillbaks på gatorna
de långa bläckfiskarmarna
De som griper om kvarteren
dit ingen längre flyttar bara hamnar
Och det är en konstig känsla
att gå omkring och vara van och hemma
bland gångtunnlar loftgångshus
och allting som jag alltid ville från

Skräp och däck i skogarna
de mindre industrierna
E4: ans dova brus och
tunnelbanans rum av ljus över broarna
Har du nånsin tatt dig ända hit
till slutstationen ända hit till kanten
Har du stått och väntat här nångång
Har du känt det i dig själv

Man ser de överallt i dag
de nya svenska statarna
De som tar vad de kan få
och närsomhelst kan tvingas gå
de nya slavarna
De som sänker sina krav
för att vi som redan har ska få mera
Och för varje dag som går
får jag svårare att leva med mig själv

Jag tar vägen in bland tallarna
där vi cyklade om vårarna
Det gick historier om farliga män
som låg och väntade i dikena
Snöbärsbuskar sly och grus
vi trampade med släckta ljus, tysta
Tills vi såg hyreshusen
över trädens kronor
och en dumpad varuvagn

Jag är tillbaks på gatorna
de långa bläckfiskarmarna
Jag är tillbaks på gatorna
de långa bläckfiskarmarna