Rozamunda

Där nere vid hamnen intill den gamla parken
Där kan du träffa henne som präntats i arken
Hon går där så ensam, man säger att hon väntar
Att en båt ska stäva mot hamnen in igen

Den hon älskar finns ju där ombord
Och hon minns så väl hans sista ord
Att detta blev hans sista färd
Att hon var mycket mera värd

Än att ensam sitta där i land
Träffa honom någon gång ibland
Han ville få sin resa gjord
För att sen aldrig gå ombord

Väntar och väntar igen
När ska hon träffa sin vän
Tror väl han kommer igen
Men när han så väl är hemma

Där ute i världen med alla dessa hamnar
Där lockas han av flickor med öppnade famnar
Men flickan där hemma, hon håller sig till sagan
Att en båt ska stäva mot hamnen in igen

Den hon älskar finns ju där ombord
Och hon minns så väl hans sista ord
Att detta blev hans sista färd
Att hon var mycket mera värd

Än att ensam sitta där i land
Träffa honom någon gång ibland
Han ville få sin resa gjord
För att sen aldrig gå ombord

Väntar och väntar igen
När ska hon träffa sin vän
Tror väl han kommer igen
Men när han så väl är hemma



Credits
Writer(s): Jaromir Vejvoda, Vaclav Zeman, Milan Miso Dolezal
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link