Vår döde vän...

Skyggt såg du ofta omkring dig,
du som fruktade ingen,
bottenlös blick ville borra
sig genom och bakom tingen.

Frågande log du åt det
som fromma och hädare trodde,
hemlös log du åt hem
där mätta belåtna bodde.

Bar vid ditt hjärta i nätterna
de hemlösa själarnas fasor,
log mot det välklädda lugnet,
själv klädd i trasor.

Allt som växt brett blev
smått för ögon avgrundsdjupa,
sökande irrade du där
starka i vansinne stupa.

Skränande skrik av narrar
hördes dig livet i drömmen,
där mot döden du gungade,
strå bland andra i strömmen.

Drevs bortom världarnas gräns,
till hav som ingen känner,
ser med ögon som fråga
ännu på oss dina vänner.



Credits
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link