Den vassa eggen (Live i Stockholm 14 oktober 2008)

Jag lever i ett annat land nu, jag lever i exil
Dit där jag en gång bodde är det många mil

Det är ingen som har tvingat mig hit
Jag är här för att jag vill det själv
De säger att jag blev förvisad
En ljummen junikväll

När män och kvinnor fann varann
I sommarens första dans
Att det var just då de tog mig
Och förde mig nån annanstans

De säger att jag gick för långt
Och brände min sista chans
Ah, men när gryning kom
Och ni sov i dröm och rus
Och allt var tyst på gator och i hus

Skräck, en strimma blod
På hennes vita blus
Och våra skuggor dansade på väggen
Fram längs den vassa eggen

Jag har vad jag behöver
Det är lite som fattas mig här
Och det är längesen nu
Jag längtade efter att ha nån kär

Förr ville jag ha allt eller mera
Jag var rastlös och aldrig tillfreds
Jag bet mina naglar intill köttet
Och tankarna brände och sved

Den ena dan han flöjs av den andra
Skyarna kommer och drar förbi
Och jag kan inte längre skriva någon förljugen poesi
Om förhållanden som det kan gå att leva i

En ljum kväll i juni
Långt från mörker och höst
En ljum kväll i juni
När svek fick ge vika för tröst

En ljum kväll i juni
Varm som en kvinnas bröst
Såg jag våra skuggor på väggen
Dansa fram längs den vassa eggen

Jag ville dig aldrig nåt illa
Men jag gjorde ont ändå
Det är bäst nu att jag håller mig stilla
Nu när jag vet hur det kan gå

Och om du ser längs vägen en okänd man
Så är det kanske han som bara försvann
En vacker kväll i juni

Då inget mänskligt hjärta kan
Se två skuggor på väggen
Dansa fram längs den vassa eggen