Jag sjungit... / Epilog

Jag sjungit, men sjöng väl aldrig för dem
Som leva med glädje till döden
Jag sjunger som den, vilken ej har ett hem
På jorden, en sovplats i nöden
Jag kan icke vara hos mö eller vän
Dem jag älskar, jag rädes för alla
Och ofta när jag vandrar bland stjärnlysta trän
De länge kvävda tunga tårar falla

Mitt hjärta det vill brista, ty det får ingen ro
Det vill vandra där ingen känner vägen
Mellan jorden och himlen det städs vill bygga bro
Likt en timmerman så ångestfull men trägen
Och snart skall jag stå vid den halvöppna port
Och ingå i det namnlösas länder
O, herre, förlåt mig den synd som jag gjort
Med min tunga och de skälvande händer

God natt – god sömn jag önskar er
Ni alla vandringsmän
Vi sluta sjunga och skiljas – vad mer
Om aldrig vi träffas igen
Jag har sagt något litet och fattigt av det
Som brunnit hos mig och så snart brinner ner
Men den kärlek, där fanns, ej förgängelse vet –
God natt - god sömn åt er



Credits
Writer(s): Dan Andersson, Reine Rickard Johansson
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link