Vad livet är om natten

Jag har skurit ett pilspö där ormarna paras
I skäret vid Lasso i torsnattens månljus
Och lärt mig en vissling som Karigos svalas
I dalen där Ramnåsen stupar mot Kanga

Jag har skurit mig pinnar av åtta slags vide
Och doppat dem röda i blod från en trana
Och skrivit att blodet var blod ur mitt hjärta -
Han tror nog på lögnen - av gammal vana

Snart får jag ett slott och en lustig prinsessa
Och guld åt mig själv och min fattiga mor
Och snart får jag bo som konungen bor
Men när tiden är ute och djävulen bråkar
Då visas det nog vem var starkast och klokast
Då, gamle förvillare, ska vi processa!

Nu susar det tungt genom ångande dalar
Nu susar som stormen hans vagn över fjällen
Här sitter jag och röker min pipa på hällen
Och känner på hur nattvinden smeker och hugsvalar

Och kommer han inte så kvittar det lika
Ty skogen är så härlig och natten är så varm!
De veta ej, de tröga, de lärda, de rika
Vad livet är om natten i vildmarkens barm

Vad livet är om natten när födelsen och döden
Gå dansande och vandrande kring gamla gråa hus
När makterna ha rådslag och dikta våra öden
I sommarnatt, i skugga, i alsnårens sus!
Vi födas under smärta och skratta när vi kunna
Och drömma när vi kunna och tiden han går
Vi bryta våra blommor och älska dem som dofta
Och somna en gång stilla och glömma våra år

"Olles förbund med makterna"
Det kallas vidskepelse (1916)



Credits
Writer(s): Dan Andersson, Reine Rickard Johansson
Lyrics powered by www.musixmatch.com

Link